Har precis kollat på tv3s SOSfamilj och sitter nu helt förskräckt här i soffan. OH MY GOD! säger jag bara. En 12-årig pubunge som springer omkring hemma och bara skriker och är allmänt otrevlig. "Ge mig glass, annars..!" Tack, men nej tack! Hur i hela fridens namn blir det sådär? Jaja, hormoner hit och dit, men vad tusan? Respekt.
.
Jag var absolut inte guds bästa barn när jag var tonåring. Jag var ute i svängen tidigt och pysslade med diverse men jag har faktiskt varit lugn på hemmaplan. Bråkade eller hetsdiskuterade inte alls ofta med päronen. Jag vill nog säga att jag var ett väldigt lättsamt barn. Lydde nog 9 av 10 gånger iaf. Och medans vissa kompisar jag hade skrek både fitta och kärringjävel till sin mamma är väl det värsta jag sakt till mina päron...dummis? Kanske idiot sådär när man precis skulle smälla igen dörren. Sen att det sas både det ena och det andra bakom stängda dörrar är en annan femma, men jag skulle aldrig drömt/drömma om att säga värre saker direkt till dom.
.
Mina barn kommer naturligtvis vara små ljus... hyffs och fason tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar