Den här veckan har varit ett virrvarr i möten med en massa nya barn på olika jobb samtidigt som jag fått träffat några gamla godingar som jag inte sett på länge. Det är väl det som är charmen med att jobba såhär men denna vecka har det fasen varit jobbigt.
.
Idag var jag i en 6a och jag kan ärligt säga att det är den värsta årskursen av dem alla. Hormonstinna, kaxiga småungar med den värsta "couldn't care less"-attityd ni kan tänka er. Blä! Nu var det ju inte förjävligt hela dagen utan vi hade det trevligt också men när det slutar med att man måste bli en jäkla tjatig surkärring så är det så trist! Slutade med att jag konfiskerade både spritpennor och pennor som användes som skjutvapen, skickade ut en elev plus att hela klassen fick sitta kvar ett tag och ta ett litet snack med tant Sandrah. Jojomän! Och roligast av allt- jag ska tillbaka imorrn och i februari! Hejja.
.
Här om dagen gjorde jag dock succé på ett nytt ställe jag var på. Det är sådana gånger jag är helt övertygad om att det är det här jag ska hålla på med (till skillnad från idag). Har aldrig fått så många "Hur gammal är du?" som jag fick då. Tror jag hörde mig själv säga 26 säkert 15-20 ggr under den dagen. Rub it in bara, gör det! Den värsta diskusionen jag hade då höll på att ta knäcken på mig. Eller diskussion och diskussion? Snarare en upplysning från "Pelle" 7år:
.
"Va!? Är inte du kär!? Va!? Har inte du någon man!? Har inte du någon kille!? Har inte du någon pojkvän!? Är inte du 26!? Du borde ha en pojkvän! Du är ju faktiskt 26!"
.
TACKAR!
Ha ha ha, dom små liven är smärtsamt ärliga. Själv får jag "Har du och Tommie en bäbis i din mage? Det ser ut så." Och så klappar dom mig lite på min putande ickegravida mage.
SvaraRadera