torsdag 22 mars 2012

Det här med kärlek...

Ja, gud vilket gissel! Det senaste halvåret har varit en känslomässig berg- och dalbana. Minst sagt.

MrEx undrade alltid vad jag skulle göra utan honom och jag svarade alltid med samma svar- att om jag inte hade honom så skulle jag ha någon annan. För mig var det självklart. Om det skulle ta slut mellan oss så skulle jag hitta någon annan lika snabbt som det var sagt. Inga problem! Trodde jag ja..!

Åren efter att det tog slut mellan mig och MrEx var blande de bästa åren i mitt liv. Hittills! Det är klart jag träffade människor och fick uppmärksamhet, närhet och bekräftelse emellanåt men där emellan var det sista jag tänkte på att träffa någon ny på riktigt.

När jag väl kände mig klar med singellivet och tyckte att jag fått ut allt jag kunde av det var det lättare sagt än gjort att försöka hitta någon bra att spendera och dela dagar tillsammans med. Den ena personen har varit sämre för mig än den andra och jag har blivit ledsen och sårad allt för många gånger. Precis när jag rest mig upp och vågat slängra slänga mig ut igen har det blivit magplask.

Förra årets dejtingkatastrofer fick mig att tvivla på både mig och det manliga släktet. Jag konstaterade efter många om och men att det var bättre att vara själv än att ödsla sid och kraft på att ge diverse losers chans efter chans.

Men plötsligt händer det ju, brukar man ju säga. Och plötsligt hände det att h a n bara fanns där. Och det kändes så självklart.

Men turerna med MrEx och ett par magplask har inte helt otippat format mig till en väldigt rädd och osäker person som har svårt att lita på den andre, vilket har varit väldigt jobbigt. Allt har känts lite för bra för att vara sant, för inte finns det väl b r a killar där ute? Jo, det verkar ju som att det gör det och det måste jag försöka förstå.

Hela grejen med att gå in i ett förhållande har varit en stor grej för mig. Sist jag gjorde det var jag 19 år, nu är jag snart 29! Det är lite skillnad... Jag har nu 10år mer erfarenhet, både bra och dålig) med mig i ryggsäcken och jag är rädd! Så glad och lycklig med livrädd.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar